enda sedan jag var liten
barn-liten
så har jag alltid tyckt om kartor.
kartor och jordglobar.

när jag var hemma hos farfar, vilket inte hände särskillt ofta,
så brukade jag hänga med hans jordglob.
jag, jordgloben och ett gult flygplan
(ett leksaksflygplan av det riktiga flygplanet som de hade i luftens hjältar.)
vi, tillsammans, brukade åka jorden runt, landa i exotiska länder och
hamna i knipa, upptäcka och framförallt äventyra.

jag hade flygplanet i ena handen, med björnen som kapten, och snurrade jordgloben med den andra.
jag lät planet flyga strax ovanför ytan på jordgloben och åka med den norr och söder tills jordgloben tillslut stannade.
där låg vårt nästa mål:

"G-gu-gua-guat-guate-guatem-a-l-a. Kom nu vi ska till Guatemalla!" ropade jag och flög igenom lägenheten.

det var bovar och banditer.
det var djungel och hav.
det var snälla byinvånare och läskiga typer.

jag hamnade i grottor, med råttor
(dammråttor)
och jag hamnade i jätteland, där det bara fanns kappor, jackor och enorma skor.
exotiska länder - överallt.

men jag höll mig ifrån köket.
för där satt högljudda monster som bara fanns hemma hos farfar.
pappa, farbror och farfar. med glansiga läppar och stirriga ögon och med pokerkort i händerna och pengar på bordet och snus i överläppen.
pappa började alltid vingla när han var hemma hos farfar
och han ville alltid pussas.

nej bättre var det bland kapporna,
i alla fall för ett tag.


Hur som helst
nu idag har jag lekt med kartor igen.
jag har nämligen fått ärva farfars jordglob.
den är vacker.
men jag har även lekt med google earth, och hitta.se 3d kartor.
jag har flygit till bishop's castle, capetown och guatemala.

kartor är kul.
liksom minnen.