jag var i england på begravning
min mormor.
det är konstigt att hon är borta
tomt

hon hette aldrig Margret, Peggy, Mrs. Dodd eller Granny för mig
nej hon hette Mormor
med engelskt uttal
[Måmå]

för när hon först blev mormor, med lucy
så kände hon sig inte som en Granny
så då frågade hon vad det svenska ordet var.
och faktum är att hon aldrig var gammal.

Det var 75 års skillnad mellan oss.

ändock var det roligaste att få göra i england var att få träffa henne
för hon var rolig
extremt rolig.

trots att hon hade ett minne som en guldfisk
och knappt någon hörsel
så skrattade vi mycket tillsammans.

hon hade en ironisk, smart, vågad humor
och allt med en grym självdistans.

jag har aldrig träffat någon som är riktigt lik henne
nej hennes sort är fridlyst
och hennes leende när hon sa någonting fräckt
är ett av det vackraste minnena jag har

salut mormor.